Saigaantilop delas vanligen upp i två underarter, Saiga tatarica tatarica och Saiga tatarica mongolica som endast finns i västra Mongoliet. Saiganantilopen har sandfärgad päls som blir tjockare till vintern, hannara har horn och är större än honor. Saigaantilopen är känd för sin snabelliknande nos, nosen hjälper till att värma inandningsluften innan luften når lungorna. Den väger mellan 20-50kg och är akut hotad.

På grund av hård jakt minskade populationerna kraftigt och vid 1900 betraktades den som så gott som utrotad. Efter ryska revolutionen blev den fridlyst i Sovjetunionen, och ökade därefter dramatiskt i antal men omkring 1990 har förnyad jakt på grund av att hannens horn används inom kinesisk folkmedicin, återigen gjort arten akut hotad.

Den lever i flockar och går söder ut när vintern kommer. Medellivslängden är 6 till 10 år.

2015 dog 136 000 av världens ungefär 260 000 akut hotade saigaantiloper av bakterien Pasteurella multocid som troligtvis har spridits av fästingar. Massdöden ska ha varit så illa på grund av klimatpåverkan och det allt varmare klimatet.

Därför dog nyligen hälften av världens saiga-antiloper | Natursidan

Saiga antelope - Wikipedia

Saigaantilop – Wikipedia

Jag har tidigare skrivit om Sudan, den sista levande manliga nordliga trubbnoshörningen. 

 nordliga trubbnoshörningen

Sudan fångades 1975 i Shambe, Sudan tillsammans med flera andra noshörningar av sina art. 1975 fanns det cirka 700 levande nordliga trubbnoshörningar och Dvůr Králové Zoo i Tjeckien kritiserades för sitt tillfångatagande. Men som det visade nu så skulle arten ha dött ut tidigare utan deras påverkan. Den fria nordliga trubbnoshörningen jagades gravt och 1980 började Dvůr Králové Zoo samla ägg och spermier från deras noshörningar samtidigt som de försökte blanda dem med sydliga trubbnoshörningar för att få någon sorts fortplantning även om det var två olika arter. 

2008 bestämdes det att Sudan tillsammans med de sista noshörningarna skulle flyttas till reservatet Ol Pejeta för att forhoppningsvis få naturlig fortplantning men idag är Sudans barn Najin och barnbarn Fatu de sista levande nordliga trubbnoshörningarna. I reservatet vaktas de 24/7 med staket, hundar och väpnade vakter.

Sudan fick en svår infektion 2017 och den 19  mars 2018 avlivades han 45 år gammal.

Idag klassas den nordliga trubbnosiga noshörningen som Akut hotal - Troligtvis utdöd i vilt tillstånd.

Najin föddes 1989 i Dvůr Králové Zoo, hennes pappa var Sudan och hennes mamma var Nasima. Nasima föddes i Uganda ca 1965 och fick 4 ungar innan hon dog 1992, hon är den honan som har fått flest ungar.

Fatu föddes 2000 i Dvůr Králové Zoo och Najin är hennes mamma. Hennes pappa var Saut som dog 2006.

2015 bekräftades det att både Fatu och Najin är infertila. DNA:t av ett dussin noshörningar har sparats i Europa och i Juli lyckates ett hybrid embryo skapas. Forskning pågår. 

Hybrid white-rhino embryos created in last-ditch effort to stop extinction

DONATE IN MEMORY OF SUDAN

Northern white rhinos | Ol Pejeta Conservancy

And then there were three... | Ol Pejeta Conservancy

Northern white rhinoceros - Wikipedia

Sudan (rhinoceros) - Wikipedia

Med hjälp av kamerafällor har WWF och Vietnams skogsmyndigheter lyckats fotografera ett av världens mest sällsynta däggdjur – den utrotningshotade saolan (Pseudoryx nghetinhensis), också kallad vietnamantilop.

Bilderna är tagna i bergskedjan Annamiterna på gränsen mellan Vietnam och Laos och är det första levande bildbeviset på 15 år av saolan i Vietnam. 

– Att fånga detta extremt sällsynta djur på bild är helt fantastiskt och ger nytt hopp för en återhämtning av arten. Ingen vet men en gissning är att det finns mellan ett tiotal till ett par hundra individer kvar. Extra skyddsinsatser och bra samarbete med lokalbefolkningen har bidragit till de positiva resultaten, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Saolan lever i otillgängliga skogsområden mellan Laos och Vietnam i Mekongregionen som omfattar Kina, Thailand, Laos, Burma, Kambodja och Vietnam. Regionen hyser en rik biologisk mångfald. Sedan 1997 har mer än 1500 nya arter upptäckts i Mekongregionen och exempel från Annamiterna, förutom saolan är även ett annat hovdjur, Truong Son muntjak (Muntiacus truongsonensis) och annamitkanin (Nesolagus timminsi).

 – Det största hotet för saolan är att fastna i illegala snaror – som främst är till för andra djur som hjortar och palmmårdar – och krympande livsmiljöer, säger Louise Carlsson, biolog och WWF-expert på Mekongregionen. 
 
Saolan, som kallas för Asiens enhörning, liknar en antilop men är närmare släkt med vildboskap. Den känns igen på två parallella horn med vassa ändar som kan bli 50 centimeter långa. Saolan upptäcktes 1992 av Vietnams skogsmyndigheter och WWF som kartlade skogarna i Vu Quang i Vietnam nära gränsen mot Laos. Teamet fann en skalle med ovanliga horn i en jägares hem och förstod direkt att fyndet var extraordinärt. 
Saolan har bara fotograferats totalt tre gånger i det vilda – i slutet av 1990-talet av en kamerafälla i provinsen Bolikhamxay i Laos. 
I Vietnam satsar WWF och myndigheterna på lokalanställda skogsvakter som patrullerar skogarna – sedan 2011 har mer än 30 000 snaror tagits bort och 600 olagliga läger som använts för tjuvjakt och illegal skogsavverkning– och detta enbart i delar av de områden saolan tros finnas. WWF hjälper också till att hitta alternativ försörjning för lokalbefolkningen runt de skyddade områdena för att både minska tjuvjakten och ge välbehövliga inkomster. Aktiviteterna bidrar till att bekämpa den illegala jakten och skyddsinsatserna hjälper djurlivet i Annamiterna att återhämta sig. 

Den senaste bilden från 1990-talet.

441 nya arter i Amazonas

En spinnande apa, en vegeterian-piraja och en pytteliten groda. Det är några av de 441 häpnadsväckande nya arterna som upptäckts i Amazonas i Sydamerika.

Minst 441 nya djur- och växtarter har upptäckts i Amazonas de senaste fyra åren I den stora, outforskade Amazonasregnskogen. Bland upptäckterna finns en flammönstrad ödla, en piraja som är vegetarian, en tumnagelstor groda och en apa som spinner som en katt.

Upptäckterna har gjorts av flera vetenskapsmän och för första gången har WWF sammanställt dem. 
Det handlar om 258 växter, 84 fiskarter, 58 groddjur, 22 kräldjur, 18 fågelarter och ett nytt däggdjur.

– Att sammanställa och uppdatera alla data om de nyupptäckta arterna i Amazonas mellan 2010 och 2013 har visa oss hur viktigt området är för mänskligheten och hur viktigt det är att undersöka det, förstå det och bevara det. Förstörelsen av ekosystem hotar dess biologiska mångfald. Vi kan inte riskera att dessa tillgångar förloras för alltid eller att vi misslyckas med att lära känna dem, säger Claudio Maretti, som leder initiativet WWF Levande Amazonas (WWF Living Amazonas Initiative).

Gemensamt för de nyupptäckta arterna är att de verkar vara arter som uteslutande existerar i små områden i Amazonas. De finns ingen annanstans på jorden. Det gör dem än mer sårbara för hotet om avskogning som förstör motsvarande tre fotbollsplaner med regnskog varje minut i Amazonas.

Några av de mer anmärkningsvärda arterna som upptäckts:

- En ny art av springapa vid namn Callicebus caquetensis – en av ungefär 20 arter springapor som alla lever i Amazonas. När ungarna känner sig extra nöjda spinner de.

- Den här imponerande rosa blomman (Sobralia imavieirae) är en av 45 nya orkidéarter som upptäckts. 

- Gonatodes timidus upptäcktes I den del av Amazonas som går in i Guyana. Trots dess anmärkningsvärda färgteckning tenderar den här ödlan att undvika att bli sedd av andra arter.

- Denna tumnagelstora groda tros redan vara starkt hotad. Den har därför fått det latinska namnet Allobates amissibilis som betyder ”den kan förloras”, eftersom den trivs i ett område som snart kan öppnas för ohållbar turism.

- Tometes camunani är en strikt vegetarisk piraja som bor i steniga forsar där dess huvudsakliga föda finns, nämligen växter i familjen Podostemaceae. Tyvärr hotar dammprojekt och gruvaktiviteter deras livsmiljö i floderna.

Den lilla apan på bilden är det enda däggdjuret som upptäckts; en ny art av springapa som fått det latinska namnet Callicebus caquetensis. Speciellt med apan är att dess ungar spinner som katter när de är riktigt belåtna.

Alla noshörningar har antingen ett eller två horn. Som du säkert har gissat har de hornen för att fajtas med, hanarna kämpar om honorna och alla noshörningar har dem för att försvara sig. Det finns exempel på att noshörningar har dödat elefanter med sina horn.

Som du kanske vet består hornet av keratin, det är samma ämne som finns i våra naglar och en viktig beståndsdel i hår.
Precis som hår och naglar växer också noshörningshornen hela tiden.