Godmorgen!
Igår blev en riktigt fin dag ändå.
Vi gick med alla hundarna, sonen och sambon bjöd på pizza. Vi rensade på gården och kom fram till en lösning med annexet på gården, som gör att jag kan fortsätta BP där ett tag, men utan att vi stör varandras privatliv.

Det är jag så lycklig över, att inte behöva flytta, så det kan ingen ana.

Så kom äldsta sonen igår.

Underbart roligt. Nu har vi precis druckit kaffe och ska gå med hundarna innan de blir alltför varmt.

Mitt oflyt saknar visst gränser..
Fick ett meddelande i kivra, om att min bil är belagd med användandeförbud idag.

Fann ut idag att utöver all annan otur och motgång jag haft på sistone, så är alltså dessutom min bil belagd med användandeförbud pga den tidigare ägarens obetalda skatteskulder på nästan 3000 kr.

Hallelujah Tack och Grattis till mig. Nu kan jag inte köra till Danmark, ja faktiskt ingenstans i ögonblicket.

Nu kanske det var någon högre mening med det också, för min äldsta son hade planerat att komma hit, och danskens dotter kommer hem till honom idag efter lång tid hos mamman.

Och jag hade planerat en segling med Dansken, men som jag tror han blev lite ambivalent till, pga dottern som kommer idag.

Nu hoppas jag bara att den fd ägaren betalar skulden. Jag har kontaktat honom och han bad om ursäkt och säger att han betalar den idag.

Så jag kan packa upp min väska igen och se fram emot en weekend med familjen.

Den lilla 11 veckor gamla Zamarah

Igår grillade vi, jag sonen och blivande sambo samt min dotter.
Så trevligt och det verkar vara en sån fin tjej han har träffat.

Det blev GT också i solen.

Zavannah är nu i sitt första löp, nio månader gammal.

Vi har gått promenader med Zaray och Zavannah, och Zaray och Zamarah. Det går så fint, och de var lösa tillsammans både på promenad och hemma på gården. Har tyvärr bara videoklipp, och det är så krångligt att ladda upp på bloggen.

Imorgon är det tänkt att jag ska till Danmark och dansken. Han betaler allt, bensin och broavgift, och vi har pratat om att segla.

Först tyckte jag att det kändes så kul, att ses under såna omstandigheter där vi bara har kul ihop, ingen vardag, och så få segla.
Men nu efter att ha pratat I telefon med han, blev jag tveksam om jag vill det ändå.

Jag vet inte varför, det var något med hur han lät, och att han skulle hämta sin dotter.
Jag får känna efter hur jag har det Imorgon, annars åker jag inte. Det är inte svårare än så..

Dottern ska passa Zamarah om jag åker.

Skatteverket är en tråkig historia, och det verkar tyvärr som att jag inte kommer få jobba på minst 3 veckor.
Jag mailar och ringer dem varje dag nu, försöker skynda på det, men tveksamt om de hjälper.

Så jag tigger pengar av människor för att klara mig. Ett x till mig har väldigt generøst gett mig en ordentlig summa pengar. Tack från djupet av mitt hjärta, du vet vem du är.

Godmorgen
Idag skulle jag ha varit på bredvidgång/introduktion på nya jobbet, men tack vare skatteverket så är jag det inte, och i värsta fall dröjer det 3 veckor till.

Jag blir så less, hur kan det vara möjligt att en redan existerande svensk medborgare med svenskt personnummer, ska vänta i 3 veckor på att någon på skatteverket ska trycka på en knapp och registrera mig igen??? Bara för att jag har bott I Danmark i 13 månader.

I Danmark skulle jag ha nytt personnummer också, men det tog inte ens en vecka.
Det här är bara för dåligt!!!

Jag hoppas och ber att de kan komma runt problemet på jobbet, kanske använda mitt danska cpr-nummer så länge, så inte jag ska stå utan inkomst i 3 veckor till och min ekonomi, ligger i ruiner, igen, som vanligt..

Igår pratade jag med Dansken som vanligt.
Han sa att hans liv var så tråkigt utan mig, att före han mötte mig tyckte han om att vara själv, fann glädje i att göra saker ensam.

Sen flyttade vi ihop, och allt gick tillslut åt helv***, och jag flyttade till Sverige igen.

Vi sa att vi har ett distansforhållande.
Men mer och mer har han börjat säga att hans liv utan mig inte är något liv, att han saknar mig hela tiden, inte ens båten är kul längre, ensam.
Igår föreslog han att vi skulle ses i helgen, och att nästa helg kommer han till mig redan torsdagen. Det var overraskende, det har annars alltid varit jag som föreslagit.

Ikväll pratade jag med honom, berättade att jag måste flytta här, finna ett hus att hyra då sonen flyttar ihop med tjejen.

Vi pratade också om svaret om autorisation I Danmark.
Och han säger, men då har du ju den möjligheten också.

Och jag säger, hade du tänkt att jag skulle flytta till Danmark då igen? Att vi skulle bo ihop? Det gick ju inte så bra sist. Vad har förändrats? Har du förändrats? Din syn på att bo ihop? Samboliv?

Han sa eh, nej det vet jag inte, det har jag inte tänkt, tänkte bara på olika möjligheter för dig.

Jag sa, men jag kommer inte flytta till Danmark igen. Jag varken kan orkar eller vill hålla på så. Jag har ett behov av att få en stabil tilvaro, en trygghet här I Sverige. Och vi får finna ut, se vad det blir av oss I vårat distansforhållande.

Han blev nog lite paff, och lät lite både nedstamd och ledsen, och det känns lite som om jag gjort slut, fast jag inte gjort det..